tisdag 30 september 2008

Vaska guld

Jag pratade med en vän idag, 
Hon talade om rätten att göra fel. Hon var arg för att någon försökt ta den ifrån mej .
Inte visste jag att DET kunde vara en rättighet att slåss för. Skyldigheten att göra rätt är en sak men rätten att göra fel är en annan. 
Tänk så klokt och enkelt. Hur ska vi annars kunna våga om vi inte får misslyckas.
Jag behöver göra mina egna misstag för att inte bara äga ett språk utan också en kunskap.
Tala är en sak och att praktiskt handla är en annan. 

Det är lite med vår utveckling som med att vaska guld. Det kräver tålamod och uthållighet. Mycket grus och sand ska hämtas upp och rensas bort för att vi alls ska finna guldet. 
Ingen annan mer än jag är professor på mitt liv. Bara jag kan hitta rätt bitar till mitt livspussel och bara jag kan veta i vilken ordning dom ska läggas. På den punkten är livet helt och hållet rättvist för vi har alla fått Ett var att lägga.  

En tonårsdotter intet anande

Du står på tröskeln till de vuxenliv du så ivrigt vill erövra
Jag ser fortfarande ditt babyansikte som blandas med spelad vuxenhet
Jag känner varje skiftning, varje suck som någonsin bott i dej.
Din värld blir större min del i den mindre och mindre. Inga självklara band 
Jag väntar på en inbjudan med tvingat tålamod.

Du var jag och jag var du

Jag var hela din existens
Du, mitt händelsernas centrum

Jag har levt i ständig förälskelse sen du och jag möttes
Du är lovsången som livet sjunger
Du har värkt i mitt bröst sen den dagen då du börja blomma i min kropp.



 

Huvudordsak

Längtan efter ett hämningslöst ordslöseri och ett möjliggörande av otänkbara tänkbarheter i skriven form är grunden till denna blogg. Med andra ord en önskan om att få dela min passion för språklig gymnastik. Men vad vet jag! Jag har ju just börjat min tankeöversikt - prövat brodera med ordstygn på offentlighetens språkduk. 

Bloggintresserade

Min blogglista