onsdag 25 mars 2009

gråter i rum utan syre


faller ner i svarta hål 

väntar på att kroppen landar hårt 

ser ljuset ovanför försvinna bort

ändå finns det ingen botten

inget slut att trasas sönder mot 

 

fredag 13 mars 2009

En fantastisk ide Mr P

                                                 Drinkkväll...så mysigt! 

Jag kan sannerligen inte komma på ett bättre sätt att klara sig ur en 
"fredag den 13:de".
Måste rusa...



onsdag 11 mars 2009

Anders och Tomas redan tagna på Nautilus

Om du heter Anders eller Tomas sök inte jobb på Nautilus. Det kan bli förvirrande eftersom dom gärna vill vara anonyma. Jag har nämligen pratat med en Anders idag. Hans chef som heter Tomas lyder även han under anonymitetsprincipen.  


"Men tänk om ni har flera som heter Anders eller Tomas, blir det inte svårt då om man inte får använda efternamnet" undrade jag nyfiket.

"Nej, ingen här har samma namn så det är inget problem."

Om det inte vore för att jag tjatade lite så hade nog inte Anders delat med sig av sin lilla hemlis att det är deras policy. Vilken tur att jag fick veta annars hade jag trott att det berodde på att de har så taskig attityd till sina kunder eller för att Anders var så otrevlig i telefonen. Det faktum att jag snällt betalt medlemsavgift till dem sedan 2006 var inget som bringade hemlige Anders ur sin dåliga sinnesstämning. Nej då , han stod rakryggad fast vid sitt usla humör, som han så generöst delade med sig av. Han lät mig förstå att det var inget han tummade på. Otrevligheter och arrogans det ska man inte snåla eller hålla inne med. 

Det här med vad man heter däremot det är ju faktiskt lite väl intimt och inget man delar med vem som helst. Så klart! 

Så om du heter Anders eller Tomas så ska du kanske fundera på att byta namn innan du söker jobb på Nautilus. Be om en lista på allas förnamn så att du inte riskerar något missförstånd. Jag menar har man lagt sig vinn om att vara riktigt sur, oresonlig och irriterad mot en kund och sen kommer någon kollega och få ta äran åt sig för det. Det måste ju kännas himla orättvist.

lördag 7 mars 2009

Dead mother walking

                               Syns man inte så finns man inte, eller ?? 

Jag stod i köket och gjorde mej så osynlig jag bara kunde, tryckt mot en vägg, medan gästerna anlände. Ville bara se att alla hade kommit, och säga hej, innan jag avlägsnade mig för kvällen.  

"Snälla mamma GÅÅÅÅ nu." bad hon med panik i rösten. 

"Jamen, ni är ju alla i vardagsrummet, ingen ser mej här inne i köket." svarade jag hänsynsfullt.

"Joooooo, du syns genom fönstret när man kommer." svarade hon med otåligt stirrande ögon.

" Jaaahaa, de är alltså ingen som vet att jag också bor här?"  frågade jag mot en ryggtavla som skyndade iväg.

Jag lämnade till slut  rummet och den bubblande spänning som rusade runt därinne som kulor i ett flipperspel.

Tjugo vilt fnittrande knoppar på väg att blomma ut!

Festen som letade sin genom den stängda dörren in till mitt rum och mina öron fick mitt hjärta att le. Hela kvällen satt jag där, ibland tjuvkikade ögat genom nyckelhålet. 

Jag skyndade obemärkt förbi ett par gånger under kvällens lopp. Ingen såg mej. Bara en av dem följde mej med blicken som en kompassnål. Väste fram förtäckta hot om döden med sin blotta blick. Enbart för att jag lovade att om en ful eller stor mun kom till tals var det sista gången den munnen hade fest. Bara därför viskade den diskret. Bara därför missade den möjligheten att bräda mig i verbal tuppfäktning offentligt.

Men det spelade ingen roll  att den största kärleken var värsta fiender den här kvällen för sålänge valparna tumlade runt i sin bedårande dans övertygade om att allt bortom deras lyckligt viftande svansar är av ringa betydelse, är det allt som existerar. 

Kärlek är att släppa taget och släppa fri fast det gör ont

bara då kommer den tillbaka. 

onsdag 4 mars 2009

Bindefelt var upptagen!


Det ska vara fest hemma hos mej på fredag...
...fast jag är inte bjuden.

Men jag är inte ledsen för det. Både mina festfixar-talanger, städtjänster och min plånbok är ju välkomna! Min dotter fyller fjorton och vill så klart inte att jag ska vara där under själva festen. Uppgiften att fixa fest ska tas på allvar, så även detta dilemma, därför föreslår jag följande:

"Jag kan vara instängd på mitt rum hela tiden"

"Men tänk om du behöver gå på toaletten

Jaaa, heeeere guuuud! Då syns jag ju. 

En korrekt analys av läget. Jag hade inte tänkt på den oförutsedda händelsen, som på ett sätt kan anses rätt förutsägbar, så det var minst sagt klantigt, rent av oproffsigt av mej att vara så korttänkt. 

Sen kom jag på hur det är. När man har fest då kan man ju sätta upp lappar i trappan och förbereda grannarna. Man liksom varnar lite för att undvika irritation. Händer detta dessutom väldigt sällan så brukar, för att främja god grannsämja, detta passera utan besvär. Nu är det hela åtgärdat.  

Bästa grannar!
På fredag planerar vi för en fest. 
Det kan förekomma lite hög musik, 
och en del behov kommer att uträttas
från balkongen.
Vi hoppas ni har överseende med detta.
 
Med vänlig hälsning
//lägenhet 201

tisdag 3 mars 2009

Förföriskt flöde Fredrik Fexeus

Konsten att läsa tankar. 

I tider då det flitigt debatteras vad som kan betecknas som konst är det väl relevant att fråga sig om det verkligen kan betecknas som en konst. 

Jo, men att läsa tankar är en ytterst kreativ handling som syftar till att skapa meningsfulla möten mellan människor. Nog är väl det konst!

Låt mig slå fast efter dagens (före)drag att unge herr Fexeus är en god kommunikatör och kreatör samt en utmärkt underhållare. 

Skönt att jag idag kunde avhålla mej från att anfalla honom med ett fånigt barbariskt leende och en ännu ej signerad bok i högsta hugg. Jag minns med fasa förra gången vi sågs.

Det var inget personligt riktat mot honom egentligen. Det var bara det att det var min första bokmässa då för två år sen. Jag var i ett konstant rus nämligen. Jag tog sikte på det bord där han stod och skulle signera böcker. Med rak rygg och bestämda steg ångade jag dit i ett rasande tempo. Han tittade hastigt på mej och av hans uppsyn kunde jag avläsa att han kände ett tveklöst obehag. Jag sänkte min galna blick och hungrade vidare till nästa monter med boken under armen, signerad dock!

måndag 2 mars 2009

Klädsel glittrande - osa snarast!


...skulle man kunna tänka sig att det går att göra livet lite mer glamoröst.

Jag tänkte att kanske skulle man kunna bjuda hem alla sina kompisar på en glitter och paljettfest och så får alla varsin liten kvadratdecimeter att polera. Det skulle max ta 5 min att städa hela lyan skinande ren. 

Sen kunde vi blända varandra med leenden vita som kakel och låta champagnen bubbla i strupen som fräsande soda i klosetten.

Någon som vill komma på fest?

Bloggintresserade

Min blogglista