Vita ståtliga liljor blickar ut över den blomsterprakt som ligger omkring dem i öar.
Tårfyllda förskräckta ögon försöker förstå. Flackar och fladdrar omkring och försöker hålla fast varje intryck och tanke.
Samtidigt sitter förtvivlan stilla i bänkraderna med bultande hjärtan ensamma intill varandra.
Öarna av blomsterprakt blir kvar medan liljorna visar vägen ut.
Isande vindar överröstar sorgen och blåser rakt genom nakna trasiga kroppar.
Vi stannar upp, händer tar farväl med buketter som sträcker sig mot jorden.
Vi står kvar, tar farväl med föränderliga kroppar
Men våra själar tar aldrig farväl.
Vi ses igen.
2 kommentarer:
Tänker på dig!
Jag blåser en mjuk kram i din riktning.
Skicka en kommentar