Ska jag börja blogga igen ... jag vet inte!? Jag vet inte om jag vågar sticka in näsan här igen efter att jag bara försvann sådär utan förvarning och utan förklaring. Jag medger att det var oförskämt och en respektlöst. Jag kan bara säga till mitt försvar att det aldrig var riktigt meningen. Inte ett dugg planerat.
Vad hände sist, jo jag blev förälskad, tappa huvudet och tydligen också tal/skrivförmågan!
Jag är fortfarande förälskad, tryggt vaggad i en stadig famn. Lagom berg och dalar, inga bottenlösa svarta hål av svek som det tar veckor att ta sig upp ur. Värme och Kärlek och ömsesidig inspiration att få kraft och energi ifrån. Jag håller inte längre andan, väntar inte på någon skräll. Jag vågar och allt är gott.
Jag tror det var därför jag drog mig undan. Jag behövde kraft och mod och rätten att vara i en bubbla efter att den första kärleken förlösts. Visst får man, visst får man dra sig undan då? Jag visste inte vad det var jag höll i min armar, Vågade inte riktigt hoppas fast jag såg det klart.
Det är fint och det är sant och inte känns det så konstigt heller. Som den mest självklara sak i världen som om "vi" alltid funnits.
Får se om någon hittar hit igen...
Inlägg
11 kommentarer:
Välkommen tillbaka! Dina ord har jag saknat. Hoppas bara att du kommit för att stanna denna gång!
åh tack..min trogne och förste inspiratör. Om än du låter lite vass i tonen värmer du som vanligt.=)
Ja! Klart du ska blogga igen!!! Har väntat ju.
Och om någon förtjänar att vara i en kärleksbubbla så är det du, hoppas du aldrig kommer ur den helt.
kramar emlan
Ibland blir man bara extra super glad för uppmuntran från oväntat håll. Så gulligt!!! Oväntat att hitta din uppmuntran på bloggen emlan, Det var de jag menade!
Tack min underbara älskling! Dina ord värmer skönt!
Välkommen tillbaka.
Äntligen!
Jag har väntat!
Kram
Doktoranden, Tack
Psuedonaja, Tack..jag ska göra mitt bästa för att du inte ska behöva vänta igen!
Ja det är jättebra att du är tillbaka :) Jag har undrat och undrat, i perioder.
Önskar dig alla lycka med kärleken
Ji
Ji och Linda , era ord verkligen värmer och gör mej glad. När man inte vet om man orkar eller om det känns meningsfullt att fortsätta blogga och likaså när man glömt att det är viktigt för en, då kommer ni där och värmer och stöttar. Det är ovärderligt. Tack sötnosar.
Så välkommen tillbaka!!
Skicka en kommentar