torsdag 5 februari 2009

Polis polis potatisgris!


Läser tidningen i morse. Polisens egen videoupptagning från ett upplopp i invandrartäta Rosengård i Malmö. Polisen har själv gjort det i syfte att dokumentera.
- Jävla apajävel, - blattejävlar, - ska jag göra han steril, - han ska ha sig duktigt med stryk så han inte kan stå på benen.

Denne han som var föremålet för deras verbala avföring är en ung människa. Hur ska denne unga pojke kunna mogna om han bemöts på detta sjuka sätt av vuxna män. Professionella i sina yrkesroller är vad det är utbildade och avlönade till av vara. Detta är de flesta av oss rättså enig om. Inte mycket att orda om i dagsläget för när en sådan här attityd läcker ut bland allmänheten upprörs många och polischefen skäms! Det ska gås till botten med problemet osv. 

Men, Vad ligger bakom? Hur sker attitydförändringar och hur förändras dom. 
Vad görs åt MYTEN: Invandrare är mer kriminella än svenskar. Den uppfattningen är etablerad i samhället. Det är en myt och ingenting annat. Fördomar finns i alla yrkesgrupper och inte ens polisen är immun. Vad beror det på att vi ger upp och slutar se människor som individer. När individer tillåts smälta samman till en grå massa istället för en människa med en unik historia, en dåtid och en framtid. En verklighet och ett liv som bara tillhör honom. 

Den som orkar titta över tidningskanten och ta del av information bortom journalistens arbete att förmedla nyheter snabbt och effektivt. Den som orkar lyfta blicken och se ett större och vidare perspektiv möter och förstår att brottsligheten är inte ett etniskt problem! Problemet är socialt och måste tacklas som ett sådant. Rån och brott är lika förbjudet i alla kulturer. Myten om invandrare som svaga eller mer kriminellt belastade än andra försvinner inte av sig själv. Om den inte aktivt motarbetas frodas den och växer. Invandrartäta områden rymmer många verkligheter. 

Läs Tove Lifvendahls bok Vem kastar första stenen. Om stenkastning och utlänningar på Rosengård. Tove flyttade till Rosengård och bodde där i fem veckor. Intervjuade och pratade med olika människor och yrkesgrupper. Fick fram olika pusselbitar och en del föll på plats andra väckte nya frågor. Våga möta en verklighet som många av oss saknat möjlighet att få del av. 
 
Det finns inga enkla lösningar på ett så omfattande fenomen. Fenomen inte problem. Problemet är politiskt och socialt. Misslyckad integrationspolitik, trångboddhet, arbetslöshet, språksvårigheter, kulturkrockar och socialt utanförskap. Ta reda på vad detta betyder i verkligheten. 

Vad innebär det att ha ett efternamn som stänger dörren till bostadsmarknaden?
Vad betyder det att ha en universitetsexamen som inte värderas för att du har fel hudfärg eller fel efternamn? Hur känns det att försöka komma in i ett socialt sammanhang med helt andra sociala normer än dom du är van vid? När du inte kan berätta vad du känner med de språk du behärskar?

Orka ta reda på vad som finns bortom din egen horisont, din egen arbetsplats och ditt egna sociala nätverk. Hur ser du på Kalle Svenssons kriminalitet? Är han kriminell för att han har ljust hår och blå ögon och två svenska föräldrar. 

 

4 kommentarer:

Pseudonaja sa...

Det är mänskligt att under stor press säga konstiga saker, men just därför trodde jag att man i uttagningsproven för att bli polis rensade bort folk med låg stresströskel och konstiga värderingar.
Tyvärr så tror jag att vi bara ser toppen av isberget.

Livskompott sa...

Och att Kalle Svensson, den kriminelle,, är en man såsom de allra flesta våldsbrottslingar (statisktik, ej myt), hindrar inte honom eller i förlängningen hans samtida från att förlora jobbchansen framför en kvinna. Inte heller behöver han ändra namn till ett könsneutralt sådant i förhoppningen om att bli misstagen för en kvinna och åtminstone komma till intervju.

paljettenq sa...

Jätte bra reflektion!
Jag tänkte just lite samma som Pseudonaja.
Undrar just hur pressade poliser är på liknande uppdrag... det är nog viktigt att de internt går igenom sitt arbetsmaterial (filmer vid utryckningar) så att de hela tiden pratar om hur de reagerar under press. Det får inte bli en jargong som sedan blir bergsfasta åsikter och värderingar. De kanske inte kan redan vid utbildningen veta om de passar för yrket, det måste vara en levande process.

Anonym sa...

Vilken slutkläm, jag beundrar verkligen ditt sätt att skildra och beskriva, /M

Bloggintresserade

Min blogglista